Jag spinner vidare på gårdagens inlägg om Project LIV och skriver lite om ambulansfärd till sjukhus då man är liten. Jag har inte behövt åka ambulans riktigt ofta i mitt liv, men då jag var liten blev det en del. Själv minns jag inte så mycket av färderna, så liten var jag. Dock minns jag då jag blev skjutsad från sjukhus till rehabiliteringsställe. Och trots att det inte var så lång bit, så kändes det spännande. Men bra gick det kommer jag ihåg.
Det jobb som Project LIV gjort då de skänkt kramdjur till ambulanspersonal, är jag rätt säker på har varit en stor trygghet för de barn som fått ha dessa mjuka vänner i famnen under färden.
Kramdjur som man får då man är sjuk, kan börja ha en stor betydelse för en även senare i livet. Häromsistens städade jag här hemma, och hittade flera kramdjur som jag hade sparat. Eftersom jag gärna vill att ett annat barn ska få den trygghet som ett kramdjur kan ge, så valde jag nu att ge bort till välgörenhet. Kanske ett barn som är på sjukhus får nytta av dem?