Ja, det fick jag erfara igår, igen..(Det var inte första gången som det hände.) Som tur så tänkte jag efter före jag for på terapin, så jag tog taxi då jag visste att man håller på att bygga om på stället. Hade jag tagit egen bil så hade det kunnat bli ”si och så” att hitta en passlig plats så att jag skulle få ut rullstolen ur bilen utan jag hade varit tvungen att kanske t.o.m åka därifrån utan uträttat ärende.
Jag väljer att inte nämna platsen dit jag var, för det är inte relevant nu just. Det som jag vill få fram med det här inlägget är att igen påminna om att, fastän det är fullt på en parkering, så snälla medtrafikant, lägg inte bilen på en invaparkering utan gå de extra metrarna du behöver gå!(Det är, för övrigt, inte tillåtet att parkera där, om du inte har invaparkeringstillstånd.) Det finns vi som verkligen behöver invaparkeringsplats, som inte kan röra oss längre sträckor.
Efter terapin kändes det bra i kroppen, så jag är tacksam över att jag hade möjlighet att genomföra den.
Med den ”lilla predikan” önskar jag fortsatt trevlig helg!