Då jag var på seminarium till Vasa häromdagen tog Anne-Marie Stenhammar upp 8 teman som man undviker att diskutera kring, i familjer där barn med funktionsnedsättning ingår. Teman som ett barn med funktionshinder kanske ofta tänker på.
Dessa teman väckte åtminstone i mig en tankeställare som kanske inte är så trevlig. Ska det behöva vara så att man inte vågar ta upp saker till diskussion p.g.a man kanske tror att man skyddar den funktionshindrade personen? Eller vad kan orsaken vara att man inte diskuterar i familjen?
Teman är följande:
1) Jag har nå´t =funktionsnedsättning
2) Säger inte hur jag mår = Hur jag mår
3) Behöver alltid hjälp = Beroende av andra
4) Är det mitt fel? = Är till besvär
5) Tar ansvar för andra = Barn tar ansvar för andra
6) Skäms dom? =Omgivningens attityder
7) Framtiden? = Framtiden
8) Kommer han att dö? = Döden
Jag känner igen mig själv i dessa teman. Tankegångar som t.ex 2an, 4an, 5an och 7an har någon gång snurrat runt i min hjärna. Jag är glad att åtminstone något av tankegångarna har gett med sig. Och det tackar jag bl.a min f.d samtalsterapeut för, som har gett mig verktyg till att tänka annorlunda.
