Ikväll blir det lite reflektioner över vad mina besök på diverse Vänstugor har betytt för mig. I dagsläget har jag jobbat snart 2,5 år åt Psykosociala föreningen Träffpunkten, som handhar Träffpunkterna Socken(Malax) och Spiron i Korsnäs. Före det så jobbade jag en tid på Vänstugan i Närpes också.
Vänstugeverksamheten är öppen för alla daglediga; vare sig man är arbetslös, har någon form av funktionsnedsättning eller kanske man har ett skiftesjobb så man kan vara ledig t.ex. en förmiddag? Ja, då är ett besök på en Vänstuga ett bra alternativ att fördriva tiden, istället för att behöva sitta ensam hemma, om man inte vill det.
Programmet skiljer sig förstås från Vänstuga till Vänstuga, men om jag nu riktar in mig på Träffpunkterna i Malax/Korsnäs så kan det vara allt från s.k. ”chilldagar” till att vi får besök av någon föreläsare. Ibland kan vi också göra en del utfärder.
Sedan jag började vara på dessa Vänstugor så har jag skaffat mig fler vänner, vänner som stöttar och hjälper en då det är svårt. Vänner som man kan prata ”ditt och datt” med, som man kan skratta och ha skoj med. Kort sagt, det finns både glada stunder på Vänstugorna där skratten avlöser varann, men också mera allvarligare stunder. Det är en plats dit man få komma som man är.
Vill ni stifta mera bekantskap med Träffpunkt Socken och Spiron, så hittar ni verksamheten både på Facebook(där föreningen har en egen sida för Träffpunkterna), på Instagram och en blogg.
Välkomna även ni till vår fina gemenskap!
(bilden lånad från Träffpunkternas FB sida)