Häromdagen var det dags igen att träffa en bråkdel av flyktingarna som bor i vår kommun. Jag gjorde nämligen ett besök hos en av flyktingfamiljerna. Ärligt sagt så var jag lite nervös innan, men det visade sig jag inte skulle behövt. Trots att vi har olika modersmål, kunde vi bra kommunicera med hjälp av bl.a. våra händer. Familjen har också lärt sig lite svenska medan de bott i kommunen.
Under besöket fick jag smaka på arabiskt kaffe, ett starkt men gott kaffe. Jag måste erkänna att jag tänkte få se om jag kan dricka det, som vanligtvis inte är van vid starkt kaffe. Men, som sagt, det var riktigt gott.
Jag skall, då tiden medger, försöka sätta mig in mera i deras kultur och hemland samt kanske också försöka lära mig lite arabiska fraser. Men få se hur det går, jag och språkinlärning vill inte riktigt gå ihop 🙂
