har stått på programmet den gångna dagen. Sjukvård ur patientens perspektiv och hälsans dimensioner var temat för skolan. Före jag for dit tänkte jag flera gånger att det kanske skulle bli en lektion där man inte skulle lära sig något nytt, men samtidigt kändes det också som att det skulle bli en bra kväll. Och, nej, det blev inte alls så att jag visste allt från förut, utan fick en hel del ny information. Men också kanske bekräftelse, att det händer då och då att en patient vet mera än sjukvårdspersonal. Att det är patienten som är den riktiga ”experten” då det gäller hens hälsa.
Dagens träning fick jag utföra tillsammans med en av mina fina och viktiga medmänniskor. Mina terapeuter(som är utbildade inom olika områden), spelar en rätt stor roll i mitt välmående. Jag har så tur att jag har hittat terapeuter som kan hjälpa mig både fysiskt och psykiskt på samma gång, eftersom jag känner att jag kan prata ut om det är något som tynger mig, medan vi tränar.
På hemvägen hade det väntade regnet kommit, så få se nu om den vita skruden är försvunnet innan morgonen är här. Lite synd i så fall, det är som att man blir på bättre humör när det är ljusare ute. Åtminstone känner jag det så…
