Idag kan man läsa på Vasabladet om Copenhagen Fashion week som stoppar designern Louise Linderoth från att visa upp sina designade kläder som passar personer som sitter i rullstol. Varför? Jo, p.g.a att ingen ramp finns till backstage rummet och det finns inte heller pengar att bygga en. Som vanligt då, säger jag bara. Inte första gången man hör att folk skyller på otillgänglighet och pengar.
Varför ska det alltid vara så svårt då det gäller tillgänglighet, att se till då man bygger att det byggs tillgängligt? Och dessutom ”bara” en ramp? Det kan inte kosta många det att bygga sådan, bara viljan finns. Och finns det inte pengar, så kanske det finns ställen varifrån man kan söka pengar ifrån för byggprojektet?
Jag är fullt medveten själv om hur svårt det är att hitta kläder som passar, då man är rullstolsburen. Därför är jag glad att det finns designers som tar fram ”våra” kläder. Men hur ska dom lyckas marknadsföra sina produkter om de inte är välkomna på modeveckor etc.? Jag menar, det är helt annorlunda att se en person bära ett klädplagg på bild, än i verkligheten. Och det tror jag också t.ex affärer tycker. De kanske vill se en person bära ett klädesplagg, innan de beslutar sig för att ta in produkten i affären?
Om både Stockholms och London Fashion Week har tagit emot Louise, så varför skulle inte Copenhagen Fashion Week kunna komma emot då också, genom att lösa problemet med rampen som inte finns? Hoppas det ordnar sig!